Att ha barn

Mina barn är underbara! Låt mig förklara:

Det finns dagar då man kan tänka tillbaka på dagarna innan vi fick barn och tycka att det var lite skönt ibland. Speciellt de dagar då Oliver är arg, Isabel vägrar att sova trots att hon är jättetrött och hemmet är i kaos. Men så helt plötsligt kommer Oliver fram och ger mig en stor kram. Då bara smälter jag och njuter av att ha dessa fantastiska barn! Eller när Isabel ler sitt största leende och viftar med armar och ben som bara hon kan.

Idag var en väldigt mysig dag. Vi bakade pizza till middag och Oliver tycker om att hjälpa till i köket. Speciellt tycker han om att hjälpa mig att kavla ut degen, så när den hade jäst färdigt ringde klockan, och jag hade sagt till Oliver innan att när den ringer är det dags att kavla. Så när klockan ringer hör jag hans små barnaben komma springandes, rätt in i sitt sovrum, fram till sin leksaksspis och hämta sin egna lilla kavel. Sedan full fart ut i köket till pappa…

När maten var uppäten blev det pusskalas i soffan. Oliver står och hänger, klänger och myser på mig samtidigt som jag försöker få i mig de sista bitarna mat. Plötsligt får jag en puss på kinden som följas av massvis med pussar på näsan, munnen, pannan, håret, armen, örat osv…  Till och med pizzabiten på min gaffel får sig en puss. Otroligt mysigt!

Det är såna här stunder som man verkligen måste stanna upp. Vad man än gör, sluta upp med det, fokusera på stunden och man vill bara frysa detta och alltid komma ihåg det och ha kvar den känslan för all framtid. Det är såna här stunder som man inser att det inte spelar någon roll, allt det där jobbiga som hände tidigare under dagen och det faktiskt är det absolut bästa som finns att ha barn. Den villkorslösa kärleken är det renaste och finaste som finns!